yes no yes?

min mage kurrar men jag tänker inte underhålla den. 
läser bloggar och förvånas över hur många praktpuckon det finns som sympatiserar med SD. 
det värsta är inte att det finns en del som faktiskt tänker rösta på dem utan alla småkids som bara läääängtar efter att fylla arton och få rösta på dem i nästa val. det är skräckinjagande. barn som knappt sett skymten av puberteten. 
jag måste iaf rösta snart, innan jag glömmer bort det, så att jag faktiskt gör det. 
hinner inte rösta på själva valdagen nämligen. hade varit jävligt typiskt mig att glömma bort det. 
för min egen del finns det ingen direkt spänning i att rösta, jag känner bara att mina vänsterkamrater behöver min röst.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0