Kan du inte bara le mot mig?

god morgon, lilla landet. 
jag har tagit 0 steg utanför min säng och klockan är 12:36. 
det känns helt stört. ett så obekymrat liv man kan, det enda som krävs är lite feber. 
som har gått över! jag mår som en jävla kung. känns dumt att ligga i en varm och skön säng istället för att vara på jobbet. behövde nog den här sömnen, till mitt försvar. hade ju för guds skull feber. 
nåväl. en gammal favorit har ju kommit hem till sverige igen efter en helvetes lång resa till kanada (ett år för att vara exakt.) som jag snart ska möta upp på en fika. ber till gudarna att ingen från jobbet ska se mig, finns inget pinsammare. ligger nog ganska långt upp på deras lista som det är...

idag mår jag fan bra. jag känner det, att jag mår riktig bra för första gången på flera veckor. 
aw sweet!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0